[et_pb_section bb_built=”1″][et_pb_row][et_pb_column type=”2_3″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Inför
Ironman i Barcelona (egentligen i staden Calella) har varit årets stora mål och fokusbilden under alla träningspass. Att det blev just Barcelona beror delvis på att jag fortfarande är grön på området (Fulldistans-IM) med endast en tidigare tävling. Barcelona erbjuder en relativt platt cykling och löpning plus att jag tack vare mitt arbete känner till området väl.
Inför loppet har jag sista tre veckorna varit föräldraledig och spenderat tre veckor nere i Sitges söder om Barcelona med familjen. Tanken var att träna/acklimatisera mig lite men det kom en del annat emellan även om jag fick till en del cykelpass uppe i Garraf-bergen. Cyklingen där är väl inte så lik den som skulle komma under tävlingen men att cykla mycket i backe och försöka hålla sig i tempoställning ger en hel del muskler/träning. I grannstaden Castelldefels erbjuder en av motorvägarna (C31) en väldigt fin cykeldel med underlag liknande den som man kommer att tävla på i Calella. Det blev några varv där för att känna på underlag och havsvindar.
Löpningen har jag varit sparsam med pga en ond rumpmuskel (mer om det senare). Det blev lite traillöpning med många fotostopp men utöver det fick löpskorna vila.
Tanken var också att jag skulle ta igen lite förlorad simträning här nere men pga surfvågor första tiden blev det bara två besök till simhallen. Sista veckan innan tävlingen lugnade det dock ner sig varav jag kunde tar tre vändor i medelhavet. Det är dock lite läskigt att simma själv där ute, man måste ut en 150 meter från stranden för att komma utanför pirerna. Där ute är man ganska själv med bra sikt under vattnet och en del maneter och stora fiskar som glider runt dig när du simmar. Givetvis hade jag med min Safeswimmer men en simkamrat hade varit skönt att ha med sig.
Pga en sent bestämt folkomröstning här i Katalonien flyttades tävlingen också från söndagen till lördagen. Vi fick på Race Breifingen höra att tävlingen först ställdes in helt men efter en del verksamhet av den lokala Ironman-organisationen kunde tävlingen flyttas till lördagen med en enda ändring att cykelbanan blev en 2.5-varvsloop istället för 2 varv.
Jag valde att inte boka om hotell även om det sved lite att tappa en förberedelsedag i Calella (var där torsdag till måndag). Till skillnad från Kalmar har man det dock lite bättre här med anmälan, racebreifing och cykel-incheck dagen innan om man vill. Man tvingas inte som i Kalmar att köpa svindyra hotellnätter för att sedan gå och döda tid inför loppet i flera dagar. Det är billigare att åka ner hit med flyg, ha hyrbil och bo på hotell än vad bara hotellnätterna i Kalmar kan gå på. Nu valde vi ett lite bättre familjehotell med pooler och alla måltider inkluderade. Det gick på 4700:- för 4 personer i 4 nätter. Tanken var sedan att jag skulle hänga vid poolen och kurera mig på söndagen (efter att barnen kört Ironkids-loppet) men den dagen regnade dessvärre bort precis som måndag förmiddag.
Efter att ha kört två Ironman 70.3 här i Calella hade jag en god kunskap om arrangemanget och alla delar av tävlingsarenan. Cykelbanan skiljer sig dock till 95% varav den skulle bli en ny erfarenhet. Min vana trogen tog jag god tid på mig vid incheckningen av cykeln och passade även på att studera andra cyklar och hur man hade löst det med energi/reservdelar. Alltid bra att få med sig lite ideer hem till ritbordet och nästa tävling.
Jag noterade att det som vanligt fanns typ en bajamaja per 500 tävlande. Fattar inte att alla dessa motionslopp även i Sverige inte kan styra upp fler bajamajor. Halva förberedelsetiden på race day är ju att stå i kö till dessa för hur mycket man än försöker att göra sina behov på hotellet så kommer det där sista nervösbesöket att behövas.
Rutinerad som jag är från mina tidigare tävlingar hör i Calella så vet jag också att man endast har 2 toarullar per bajamaja också. Så jag såg till att ha med mig en egen rulle till tävlingsdagen.
Jag fyllde sedan på min flaska på styret och såg till att alla delar på cykeln satt som de skulle.
Nu var jag redo för race och började leta mig ner mot stranden.
Mitt mål som jag har haft i tankarna ända sen jag gick i mål i Kalmar på 10:06 var att komma in under 10h här i Calella.
Fördelat på varje moment var det Sim: 1:20 Cykel: 5:05 och Löp 3:15. Med växlingar runt 9:50 var tanken. Mycket kan hända under ett lopp så jag ville gärna ha lite säkerhetsmarginal.
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/12832439_748888955211248_4490010565462550577_n.png” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/IMG_7087.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/IMG_7171.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEA2963.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Simningen (1:11)
Jag har i år kört 3 tävlingar, två medeldistanser och en sprint. I samtliga har jag haft som mål att träna på drafting under simningen då just detta är min sämsta gren i Triathlon och där jag nog har en del tid att hämta.
Jag har senaste året haft oerhört svårt att masa mig till simhallen och nöta längder.
Totalt sett har jag kanske fått till 10 besök under hela året vilket inte gjorde mig jättesäker på att fixa detta med bravur. Till min glädje var havet var hyfsat lugnt denna morgonen.
Jag hade dock noterat att det gick vågor lite i längsled och första halvan av loppet skulle nog bli tuffare än den andra. Jag ställde mig vid 1:10-ledet då planen var att landa rund 1:15 i slutändan. Helt ok också om jag fått 1:20 så detta inte var det moment där jag skulle briljera.
Väl i vattnet försökte jag hitta en simmare att ligga bakom och försökte sedan att hålla ben på denne så länge som möjligt. Det gick väl sådär då folk simmar i alla längdriktningar känns det som. Men jag vågade iaf simma mitt i klungan och slicka bojarna nu. Det gav mig nog en hel del gratis då jag kunde ligga hyfsat i kölvattnet på andra och simma med. Men klockan gav mig negativa besked var 500:e meter. Jag hade hoppats på runt 1:55-2:00 per hundring men den visade på 2:05 ungefär. Skulle jag verkligen kunna simma ikapp det på hemvägen. Ja det gick faktiskt, sakta såg jag hur tiderna kröp nedåt och jag kunde knappt tro mina ögon när klockan visade 1:11 (1:51/100) när jag sprang upp ur vattnet.
Jag var tvungen att fråga min sambo om det stämde när jag såg henne längs cykelbanan.
Klart över förväntan och det gav med sig en skön känsla inför cyklingen.
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Cykel (4:46)
Som vanligt var jag seg som attan i T1, trots att jag fick av mig dräkten helt tog det en liten stund att komma ut på cykeln. För att undvika imma på hjälmen körde jag med visiret uppfällt under hel växlingen och torka noga av huvudet innan jag tog på mig hjälmen. För en gångs skull slapp jag få imma vilket är bra då starten av cyklingen här i Calella är genom smala gator med många vägbulor och brunnslock. Jag hade sett till att tejpa fast allt på cykeln noggrant då jag ej ville se att min flaska som jag fyllt med gels eller min serviceflaska med verktyg (punkaspray, tubklister och patron) skulle fladdra iväg i första bulan.
Väl ute på “riktiga” banan hade jag redan hunnit bli varm och jag kunde ganska snabbt hitta min fart. Första kilometrarna av varje varv bestod av en del backar där man fick jobba lite mera med benen. Här försökte jag att ligga på så lätt tramp som möjligt för att jag vet att jag har mer hjärtkapacitet än benkapacitet. Ville inte trampa bort mina benmuskler här. Eftersom jag är en halvkass simmare betyder första delen av cykelmomentet alltid att jag får köra om en massa tävlande som spenderat mer träningstid i bassängen än på cykelsadeln. Det blev lite ryckigt bitvis då man ofta kom ikapp folk och kan man ej köra om direkt får man bromsa in och ladda om sin omkörning. Något tradigt ibland men jag är väl medveten om att det är så varav jag inte stressade upp mig i onödan. Efter ett tag hittade jag sedan min fart och kunde trampa på i ett skönt flow i den lätta motvinden.
Cykelbanan var väldigt lättcyklad men endast några partier där man fick ta sig igenom rondeller eller avsmalningar. Det var för min del väldigt skönt med motvind “ut” från Calella då jag visste att jag skulle få en skön medvind hemåt igen. Kikar man på medelfarten hade jag 36.52 i motvinden och 41.06 i medvinden under första varvet (73.3 km). Förvånansvärt bra siffror för att vara jag men jag brukar få lite oanade krafter när det vankas tävling.
Då det var en varvbana med väldigt många cyklister blev det dessvärre snabbt överfullt på andra och tredje varvet. Det var många klungor att cykla om framförallt i uppförsbackarna. Det hände också att en klunga kom ifatt dig och låste dig från alla håll. Då var det bara att vänta in en lucka och cykla dig fri igen.
Man såg att det blev en del drafting på många håll men känslan var att dessa klungor som bildades inte lyckades få upp några vidare hastigheter då jag ofta cyklade ikapp och om dem. Dessvärre ledde klungorna istället till många olyckor och jag såg en del upprivna trisuits och dessvärre också en kille som såg ut att ha kraschat rejält längst bort vid vändningen. Han fick hjälp av funktionärerna och såg ut att kunna stå på egna ben när jag kom tillbaka från vändningen. Många tänker nog inte på olycksrisken som denna drafting också kan medföra. Domarna hade det inte lätt och jag såg hur de kämpade på med korten under cyklingen. Varje Penalty-tält var överfullt när man passerade.
Andra varvet och halvvarvet jag avslutade med så sjönk medelfarten lite och jag slutade på en medelfart av 37.7 km/h.
Målet för cyklingen var att hålla 36 i medelfart så man kan säga att det var en ganska glad Daniel som klev av cykeln.Jag kör varken med puls eller wattmätare utan går enbart på känsla när jag cyklar. Lite riskabelt men samtidigt en ganska skön känsla att veta att jag känner min kropp väl.
Dessvärre hade ett orosmoln tornat upp sig på himlen. Jag har under snart ett års tid haft lite strul med en muskel som håller ihop rumpan och högerbenet. Den har en tendens att få en massa jobbiga knutar i skinkpartiet och i en backe med 3 mil kvar kände jag hur det högg till och började krampa i rumpan. Jag visste nu att löpmomentet inte skulle bli en behaglig resa.
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEI2058-e1507154535247.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEH3201-e1507154771849.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEJ0534-e1507154858963.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEW0245-e1507154897427.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Löp (3:15)
Jag kom in i växlingen med en pulskrampande rumpa och var lite förtvivlad över att det smärtade som det gjorde. Detta var inte vad jag hade hoppats på. Jag bytte snabb strumpor och skor för att sedan sätta mig nån minut och bara andas djupt och försöka känna efter/ställa en snabb rumpdiagnos.
Äh, nu kör vi tänkte jag och sprang snabbt bort till killen som sprayade solskydd på mina armar och nacke.
Sen var det ut på banan. Min raceplan var att öppna första halvan i 4:15-tempo för att sedan sjunka ner till helst ett slutsnitt på 4:35.
Ganska snabbt kände jag att det skulle bli tufft. Benen var med på tempot men det var inte rumpan och höger ryggslut som nu börjat spänna sig av kramperna. Jag beslutade mig att gå ner i tempo till ett där jag kände att det nog skulle hålla. Det blev då 4:35-isch första milen. Jag såg till att ta en vattenflaska i varje vätskekontroll och hade sen min inövade rutin med halva flaskan i munnen och andra halvan i nacken. Min Fusion Trisuit med långa armar är verkligen skön att ha i dessa lägen. Den skyddar bra mot solen och håller sig sval länge när man blöter ner den. Det hjälpte mig att hålla nere tempen under hela löpet.
Men rumpan och ryggen värkte på och inför andra varvet beslutade jag mig för att göra något jag läst kan vara bra i dessa lägen. Att gå genom vätskekontrollerna. Jag gjorde detta resterande delen av loppet och försökte att gubbjucka vid varje stopp. Jag var lite orolig att det skulle vara segstartat efter varje promenad men det fungerade över förväntan. Jag hade lite flyt också då damsegraren kom in för sitt tredje varv när jag började mitt andra. Jag kunde då ta rygg på henne och det hjälpte en del att hon hade en cyklist som åkte och visslade bort alla långsammare löpare som envisas med att springa/gå i vänsterfilen. Det var rätt skönt att få nästan ett helt varv utan att behöva springa sick-sack mellan medtävlare som valt att springa/gå i ett lägre tempo. Det var samma fenomen i Kalmar förra året, på cykel är många duktiga och håller höger men under löpningen är man över hela banan fast man är väl medveten om sin löpkapacitet. Det är lite jobbigt då sick-sackandet tar en del på krafterna.
Under löpningen hade jag helt tappat aptiten och körde bara vatten, fick kväljningar bara jag såg dessa “Iso”-skyltar eller cola-muggar. Jag hade med mig två nödraketer (koffein-gels) i som jag tog vid 23 och 35 kilometer då jag vet att jag vid dessa distanser brukar få en down-period med trötta och negativa tankar. Det föll väl ut och sista sträckan mot målet kunder jag åka farten lite och även skippa sista två vätskekontrollerna. Jag tror till och med att andra halvan av maran gick nån minut snabbare då jag lyckades hålla tempot lite bättre. Känslan när man ser 40…41..42km-skyltarna är magisk men skum. Det gör ont överallt och varje kilometer av dessa känns oändligt lång. Men när jag väl passerade 42km och kunde höra Paul Kays röst där bortom läktaren så kände jag lugnet komma. Detta skulle gå vägen och mitt mål att klara en IronMan under 10h skulle slås med råge. Istället för att behöva komma in på säkerhetsmarginalerna under något moment hade jag kunnat öka tidsvinsten för varej del. Det var oerhört skönt att få hela röda mattan för mig själv, ingen före mig de sista hundra meterna och jag kunde springa förbi min ivrigt påhejande familj. Så här i efterhand borde jag ha stannat till eller iaf gett en high five till mina döttrar men hjärnan var ganska tom efter 42km kamp mot rumpkramperna.
Löpningen gick på nästan exakt 3:15 vilket med mina sega växlingar gav en sluttid på 9:24.
Lyckan att allt gått vägen och jag hade fått till det så bra på cyklingen var härligt euforisk när jag vände mig om och såg mitt namn och sluttid på skylten.
Väl i mål var det lite trist att man snabbt skyfflas in i tältet och får sin t-shirt. Där är det mycket bättre i Kalmar där man har en rejält tilltagen målfålla. Ett av mina starkaste minnen från Kalmar var just när jag gått i mål. Jag la mig då på rygg i målfållan och blundade några minuter. Bara lyssnade på publiken, speakern och musiken. Allt det där som man hört under hela loppet och förknippat med kamp, nu kunde man bara ligga där och njuta.
Där har Barcelona något att lära. Har man slitit i 8-16h förtjänar man att få njuta en stund innan man bussas in i tältet för att få lite torra baguetter och pepsi (även här äger Kalmar rejält med sin buffe efter loppet)
Jag satt säkert en timme i tältet och pratade med min klubbkamrat från Västerås CK som gick i mål på 9:27. Med endast oss två deltagare i loppet gav det klubben en fin snittid på 9:25:30 🙂
Efter det väntade en seg och kall promenad hem till hotellet för en dusch och lite vila innan jag skulle ta mig dessa jobbiga 2 kilometer bort till cykelparkeringen för att checka ut mina grejer.
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”3.0.69″][et_pb_column type=”2_3″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Näring för och under loppet?
Till frukost åt jag mina favoritflingor här i Spanien. Kellogs har nån cruch här i sydeuropa med en massa choklad och nötter som jag alltid äter innan race. Jag brukar köpa med mig hem till Sverige för att ha dessa inför lopp här hemma också.
Utöver det tog jag en ostmacka och 2 vaniljbullar.
På väg till start blev det också en Snickers och en liter sportdryck.
Precis innan start tog jag en Celsius som jag hade med från Sverige (för att få en rejäl koffeinkick 🙂 )
På cykeln hade jag laddat flaskan fram med sportdryck från Tailwind och en flaska bak där jag hade hällt ner 12 High-5 Gels (6 med koffein och 6 utan).
Den flaskan tog jag sedan en klunk från varje halvtimme under loppet.
Flaskan fram såg jag till att ha druckit ur inför varje vätskestation där jag fyllde på med en flaska Powerbar Isotonic.
I min lilla väska på ramen hade jag också hällt i en påse Gott och blandat plus två PowerBar banan-bars. Dessa saker käkade jag vid behov och tog en bit från barsen vid varje backe så att jag kunde tugga på både med mun och ben.
Under löpet bara vatten och två koffein gels från high-5.
Vid varje växling var tanken att ta en Snickers men dessa hade jag glömt på hotellrummet så det fick bli en påse Nötcreme i varje byte. Inför löpningen svepte jag också dagens andra Celsius.
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/00120606300612____6__600x600.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”3.0.69″][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Vad kunde jag ha gjort bättre/funderingar?
- Jag hade nog kunnat skippa att gå i några vätskekontroller. Kanske var jag lite väl feg där.
- Glöm inte min Snickers på hotellrummet nästa gång.
- Det är dags att lära mig att ha skorna fastsatta i pedalerna när jag växlar från simningen.
- Våga tryck på mer nedför. Nu trampade jag inte alls utan rullade bara med i backen.
- Smörj in nacken mer inför simningen. Skavsåret i nacken är inte att leka med.
- Ibland känns min 53-klinga lite för lätt. Borde jag kanske ha en 54-klinga?
- Är 90/60 rätt hjulkombo för mig eller borde jag kanske ha 90/90 eller till och med Disc/90?
- Träna mera på växlingar
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.69″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEI10577.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_style=”slide” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” /][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBED1793.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/fullsizeoutput_1910.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Vad ska man tänka på när man tävlar i IronMan Barcelona?
- Simglasögon med UV-skydd, då simningen sker i soluppgången så står solen lågt.
- När man vänder på simningen och simmar tillbaka blir det mot solen varav det kan vara svårt att se exakt var man ska simma. Här är bra solskydd i glasögonen guld värt. Polariserande glas hjälper också mycket.
- Ha ej däcken pumpade över natten. Ha dem på lågt tryck och pumpa dem på morgonen.
- Ha ej bars på cykeln över natten då nätterna i Katalonien kan vara både fuktiga och varma.
- Toapapper är bra att ha med sig då det tar slut i bajamajorna. Inte någon höjdare att stå en halvtimme i toakö för att sedan inte kunna torka sig.
- Vätska, se till att hålla kylan genom att hälla vatten på dig. En väl tempererad kropp kan vara stor skillnad under löpmomentet. Känner du dig varm redan under cyklingen så börja redan då att hälla vatten på dig. En trisuit med ärmar är också att föredra då du vill ha solskydd.
- Britter kan ej höger/vänster och när de beslutar sig för att stanna under cykling/löpning så kan det vara i vänster körfält. Var beredd på det.
- Var beredd på stök under simningen. Jämför jag med tävlingar i Sverige så är det betydligt vildare i sydeuropa (har tävlat i Spanien och Frankrike). Är du i vägen så simmar de över dig. Om dina ben kommer i deras väg kommer de att dra dig i benen osv. Bäst är att vara förberedd på detta, du kommer inte att dö utan slappna bara av och låt dem hållas. Skydda bara ansiktet, jag fick en rejäl kyss på glasögonen denna gången men kunde simma vidare ganska fort efter det.
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”3.0.69″][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Utrustning:
Dräkt: Fusion Speedsuit
Klocka: Garmin Forerunner 735XT
Simning:
2XU X3 Våtdräkt
Zoggs Predator simglasögon med polariserade glas.
Cykel:
BMC TM01 med Ultegrakomponenter och QXL 53-taggars oval framklinga.
Hjul: FFWD F9R 90 Bak och 60 fram
Hjälm: Giro Aerohead Mips
Skor: Shimano R087
Löpning:
Skor: Saucony Kinvara 7
Glasögon: “Heja Sverige” från fyndlådan på Inter Sport
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/orig-IBEF1293.jpeg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Träningstimmar (inkl lopp) 2017 inför loppet: (Från Strava)
Löpning:
Antal rundor: 86
Distans: 1063 km
Sitt rundor per vecka 2
Tid per vecka: 2h 10 min
Distans per vecka: 27 km
Cykel:
Antal rundor: 47
Distans: 286 km
Snitt per vecka 1
Tid per vecka: 4h 13 min
Distans per vecka: 135 km
Sim:
Antal simpass: 29
Distans: 56 km
Snitt per vecka: 1
Tid per vecka: 1h 12 min
Distans per vecka: 3514m
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_image _builder_version=”3.0.82″ src=”https://www.overfjord.se/wp-content/uploads/2017/10/IMG_2360.jpg” show_in_lightbox=”off” url_new_window=”off” use_overlay=”off” sticky=”off” align=”left” always_center_on_mobile=”on” border_style=”solid” force_fullwidth=”off” animation_duration=”500ms” animation_intensity_slide=”10%” animation_direction=”left” show_bottom_space=”on” box_shadow_position=”outer” /][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_text _builder_version=”3.0.69″ background_layout=”light” text_orientation=”left” border_style=”solid” module_alignment=”left”]
Tävlingar under 2017 inför loppet:
Löpning:
Atea Mälarmarathon 42k 3:01h
Stockholm Marathon: 42k 2:58h
Mälarenergi Stadsloppet 10k: 36:51 min
Blodomloppet 10k: 36:41 min
Cykel:
Mälarcupen tempo 10k: 16:21
Triathlon:
Ironman 70.3 Barcelona: 5:14h
IFK Sala öppet klubbmästerskap sprint: 60:58
Sala Silverman HIM: 4:26h
Övriga:
AIM Challenge Sälen: Cirka 95k rogaining på 6h i Sälenfjällen
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]